Datum släppta för flera event under våren 2024!

Culture, values, hiring the right people, motivating your employees, developing your employees, all these areas are hard to define and address within a company. To start of these processes it can be helpful to look how other companies have done it. So why not learn directly from the best? In this blog we will take a closer look at 7 essential HR lessons from Google set out in Laszlo Block’s book Work Rules! We will look at their successes and, maybe even more importantly, their failures. We will set apart these lessons and show you how they can help you into developing the right HR processes.

Lesson number 1: Vision, mission, transparency and voice are key to culture.

We keep repeating it and Laszlo confirms it, if you want to build a strong company culture, you need to start at the beginning. You need a clear vision, mission and connected values which describe why your company even exists. These need to be easy to identify with, ambitious and meaningful. The second aspect of their strong culture is their transparency and voice. Laszlo describes a corporate culture where everybody has access to everything in their internal systems from day one. Their CEO gives weekly Q&A sessions about what is going in in the company and they are even regularly running programs where employees can express complaints about internal policies, regulations and way of doing business (like the one in 2009 called ‘Bureaucracy Busters’).

Main takeaway: if you want to turn your departments with employees into teams with colleagues then you need a clear vision and mission, transparency and to let their voices be heard.

Lesson number 2: Hiring the best takes time, resources, (team) effort and high standards.

Within the recruitment department they’ve gone through many phases of what they perceived as the best way of hiring. First, they only admitted the candidates with the best qualifications, then they focussed more on mediocre candidates with better potential for development, in the end they are focussing now on a healthy mixture of both. Above all, they keep their standards high, which is key to the standards of their employees. Only 0,25% of all applicants gets the job. Laszlo compares that with the prestigious university of Harvard, which admits around 6,1% of all its applicants. Just so you understand how few candidates actually get the job. What’s more is that Google interviews new candidates in teams of four. These teams often consist of colleagues, managers, subordinates and one “cross functional interviewer” from an entire different department. He or she should ensure that the candidate is not solely being hired out of mere desperation.

Main takeaway: if you want to have the best teams, never lower your standard to speed up a hiring process. Hiring takes time, effort, resources and high standards. Start to improve your hiring process tomorrow by setting up hiring teams for function instead of ‘just a hiring manager and a recruiter’.

Lesson number 3: Promote autonomy and initiative by encouraging data usage and discouraging politics.

Google has a very flat internal hierarchical structure, in fact there are roughly four levels of hierarchy across all Google employees. Laszlo describes an internal culture where data trumps politics and promotion can only be made if the data shows that you are worthy of the promotion. So, for instance, you want more autonomy or you would like a promotion up the hierarchical ladder, then the data of your past performance must justify this. You must have shown in your work experience that you have a recorded history of making good decisions or leading teams/projects. Only then are you entitled to move up, the internal politics play less of a role. This also creates understanding amongst the rest of the employees why somebody is entitled to a better (paid) position within the company.

Main takeaway: hierarchical decisions need to made based upon transparent data. This has to be done in order to make the right decision, but also to gain support and understanding for the decision being made.

Lesson number 4: Study the top to improve the bottom.

Many companies look at their employees through a performance ranking system called the Bell Curve method (you can read more on that here). They use this system to decide who gets a bonus and who should be let go. Google uses this method too, but uses its results differently. They study their top performers and see what makes their performance so great. They use these results to create similar environments for their bottom performers in order to increase their performance. Project Oxygen showed that an exceptional manager is essential for a top performer. Engineers under an exceptional manager performed 5 to 18 times better than their peers. Google often evaluates the bottom 5% and offers them support to increase their performance.

Main takeaway: try and understand what makes your top performers so good and try and create similar environments for your bottom performers to improve them. Exceptional managers create top performers.

Lesson number 5: Stop looking for external teachers, use your own internal teachers.

Whenever companies feel the need to develop their employees, they often refer to external training agencies. They provide lengthy training sessions and workshops in all forms and ways. Even though this is a billion-dollar industry, the effects are often underwhelming. Laszlo notes that this is often due to ill design, lack of specific information, incorrect teachers or even that the trainings are not analysed for their effectiveness. Within Google they therefore mostly stopped with external development agencies, but are now looking inwards for qualified teachers. That means that if they need to increase sales, or address bugs faster, or find better candidates, they will look for their best sales person, bug squasher or recruiter to teach the rest of the department their tips and tricks. This reduces the training costs and brings their employees closer together in a common goal.

Main takeaway: if you want to develop your employees, look for internal teachers first before reaching out to external teachers.

Lesson number 6: Pay unequal based upon performance, award victories with experiences and encourage failures.

In a world where there are still big discrepancies in pay between gender and race, Google still chooses to pay different people in a similar position different salaries. So how do they justify this? Simple, their solution is to pay fair. If an employee out-performs their colleague by an extra 20%, then this employee will be often entitled to more benefits (in terms of stock options, bonusses and salaries). Although this in and of its own sounds fair, it does not mean that Google handles each situation as well as it ought to, which leads to the occasional salary scandal. Google often tries to increase happiness and performance as well, one of the ways of doing so is to hand out bonusses to well-performing employees. However, an internal survey showed that the employees did not necessarily became happier because if it. To address this Google started to award well-performing teams with experiences instead of individuals with money. This created a stronger sense of team and belonging amongst employees.

Finally, Google also tries to encourage all calculated risks. Google Wave in 2009 failed, but Google rewarded the team working on it anyway. Why? Because Google wants to encourage calculated risks and innovation. Even if the innovation might not turn out to be the next award-winning functionality this time, it could be just that the next time, so you need to keep your team motivated towards innovation.

Main takeaway(s): pay unequally based upon performance supported by data. Celebrate team performance instead of individual performance with experiences. Encourage calculated risks and innovation, even if the possibility exists that it could fail.

Lesson number 7: Face cultural problems, altering behaviour and the power of nudging.

Google has a company culture of transparency, as discussed under lesson number one, and even if that sounds great and has a lot of benefits, it can also backfire. One of the ways it backfires is that Google suffers one significant leak almost every year. When that happens Google announces in the entire company what has been leaked and what has happened to the employee that has caused the leak. Even though this might sounds devastating, Laszlo argues that the benefits of transparency outweigh these disadvantages. The same can be said for when Google tried to decrease some perks and benefits which was met by entitled behaviour such as scolding of and throwing food at cafeteria staff. Google published the entitled behaviour via surveys which led to staff-wide embarrassment and a drop in the level of entitlement. Google also had to deal with the fact that they wanted to change certain behaviours, such as keeping doors open for strangers, eating unhealthy food on lunchbreaks and leaving unlocked computers unattended. From their experiments it shows that restrictions and information about a better choice do not work. It is often met with anger and frustration. Their solution is to keep the freedom of choice, but nudge towards the right behaviour. For example, keep healthy and unhealthy food in the cafeteria, but keep the healthy food widely on display and easily to access while unhealthy food is more hidden and harder to access.

Main takeaway: the only way of facing cultural problems is head on and if you want to change behaviour then you should keep the freedom of choice but nudge towards the right choice.

In conclusion

The biggest insight of ‘Work Rules!’ is that data is key to many HR problems. It should be the key driver behind decision making, culture and many other aspects of HR, not only to do the right thing, but also to create understanding for why you do things. In this blog we have given you a very small taste of a must-read for any HR employee. We therefore strongly recommend that you read Laszlo’s full book, make your own analysis of what might work for your organisation and start making implementation plans to improve your business. Or you can get in touch with us and we can help you to with skipping the first two steps and directly move towards solutions to improve your organization.

‍

Om du gör en snabb sökning på internet hittar du otaliga artiklar om framtidens arbetsplats. Det svämmar över av bloggar om att arbeta på distans, AI som påverkar arbetet och att arbeta mer datadrivet (jag skrev också några bloggar om dessa).

Så idag vill jag prata om något annat, om hur arbetsplatsen kommer att se ut om vi är vana vid att arbeta på distans, arbeta med AI och arbeta datadrivet. I den här bloggen kommer jag att ta en bild på de sociala effekterna av dessa evolutioner och prata om framtida hierarkier och beslutsfattande, hur arbetet kommer att vara mer sammanflätat med våra personliga liv och hur mänsklig kontakt och välbefinnande kommer att bli allt viktigare i vårt arbete liv.

Hierarkier och beslut

För närvarande fattas beslut fortfarande i hierarkiska strukturer där en persons input kan väga tyngre än en annan. Naturligtvis finns det skillnader i hur branta hierarkiska strukturer är, från mycket höga hierarkier (fortfarande mest vanliga i Asien och delar av Amerika) till platta hierarkier (fortfarande mest vanliga i Europa).

På framtidens arbetsplats tror jag att de hierarkiska strukturerna inte kommer att försvinna, utan förändras i form och utseende. I detta avseende kommer den traditionella chefen att ersättas av grupper och team som kontrollerar varandras beteende och prestationer. Drivna av data och AI kommer de att fatta beslut baserat på publikbaserad intelligens istället för hierarkiska positioner.

På ett liknande sätt kommer bonusar och löner inte att vara ett resultat av förhandlingar och karisma, utan från databaserad prestation och teamgodkännande. Det blir mer transparens i varför vissa beslut ska fattas och fler kommer att involveras i beslutsstrukturen. Detta kommer att kräva en förenklad modell för beslutsfattande eftersom fler aktörer kommer att involveras.

Detta kommer att göra för organisationer som:

• är smidigare och kan reagera snabbare på marknadstrender
• har mindre internpolitik och byråkrati
• bestämmer, planerar och verkställer bättre beslut

Vill du veta mer om våra framtida hierarkier? Läs den här artikeln från Collin Williams.

Arbete och privatliv

Om att arbeta på distans kommer att accepteras och implementeras fullt ut i framtiden, kommer det att få konsekvenser för uppdelningen av arbete och privatliv. Jag, och med mig många andra, tror att arbete på distans kommer att implementeras fullt ut i framtiden.

Förutom de utmaningar och möjligheter som det medför kommer detta också att påverka uppdelningen mellan vårt arbete och privatliv. Uppenbara saker kommer att tänka på eftersom arbetsdagen inte har någon "solid" start och slut längre. Så du kanske hämtar din bärbara dator under kvällen, tvättar mellan mötena eller går ut och tar en fika med familjen när det inte finns så mycket att göra. Det har fördelen att vi kan bli mer flexibla i hur och var vi jobbar, men jag skulle hävda att det också kan resultera i en hel del nya former av stress.

Eftersom vi inte har ett stabilt slut på vår arbetsdag, kommer vi att uppleva ett konstant "arbetsläge" av press i vårt sinne. Jag skulle därför hävda att det på framtidens arbetsplats kommer att läggas mer vikt vid planering och användning av kalendrar för att strukturera din arbetsdag, och att detta kommer att krävas av arbetsgivare för att förhindra onödiga mängder stress.

Vad mer är att jag tror att pensionering som vi nu känner den kan vara ett minne blott. Vi lever i en tid då andelen äldre kommer att bli relativt sett större och att de också kommer att leva längre. Det är tekniskt och ekonomiskt inte längre möjligt att behålla "förtidspensioneringar" längre i det nuvarande systemet eftersom de flesta slutar arbeta vid 65 års ålder (och ofta tidigare).

Detta system fungerade när människor levde upp till 80 års ålder, men för närvarande blir människor generellt sett äldre. Det som också alltid har förbryllat mig är att människor i pensionsåldern omedelbart går ner från en hel veckas arbete till absolut ingenting. Jag anser att detta är ett felaktigt sätt att gå i pension. För det första, för att sluta för tidigt med att arbeta är skadligt för din kognitiva förmåga (se den här artikeln). För det andra, för att många människor hamnar i ett mentalt hål, som ofta känner sig socialt isolerade och utan en känsla av syfte. För det tredje, eftersom dessa människor ofta kan arbeta längre om vi omprövar vår uppfattning om pension.

Jag tror att vi i framtiden kommer att gå till ett steg-för-steg pensioneringssystem, som involverar medicinsk rådgivning och personliga preferenser. Ett exempel på detta kan vara en långsiktig plan där någon börjar arbeta 75 % vid 60 års ålder, 50 % vid 67 års ålder, ända ner till 25 % vid 75 års ålder. Andra idéer kan innebära olika eller mindre intensiva funktioner och kortare arbetsdagar. Naturligtvis kommer det att finnas folk som kommer att läsa detta med lite sund skepsis och kommer att säga att det fysiskt eller psykiskt inte går att jobba så länge. Till dem skulle jag säga att deras argument är bra om de baserar dessa idéer på dagens arbetsförhållanden. Jag skulle hävda att framtida arbete kommer att bli mindre fysiskt och mentalt intensivt på grund av atomisering, robotisering och utnyttjande av AI.

Mänsklig interaktion och välbefinnande

I takt med att teknik och arbetsmetoder går framåt mot att arbeta på distans kommer det att läggas en större tonvikt i framtiden på mänsklig interaktion och välbefinnande. Fler och fler människor kommer att leta efter sätt att interagera med kollegor eftersom de utgör en stor del av deras sociala liv och livet i allmänhet. Vi börjar redan se de första tecknen på väggen med covid-krisen: folk börjar träffas för lunchmöten igen och dyker upp på kontoret ett par dagar i veckan.

Så trots en global hälsokris längtar vi fortfarande efter mänsklig interaktion. I framtiden kommer detta att innebära att det kommer att läggas mer vikt vid evenemang som främjar mänsklig interaktion trots den arbetande-distansarbetande kulturen. Saker du kan tänka på är: regelbundet återkommande teambuilding-event (som går från en gång om året till en gång varannan vecka), lunchmöten, kulturfrämjande evenemang, distansarbete i team etcetera. Framtidens arbetsgivare kommer att stödja detta i framtiden då det är viktigt att behålla företagskulturen och sina anställdas lojalitet.

I en ständigt föränderlig värld mer driven av data, tror vi att fler och fler företag kommer att ta ett egenintresse av sina anställdas hälsa och välbefinnande för att hålla dem på topp i sin prestation. Detta kan innebära att framtida arbetsgivare kommer att engagera sig för att hjälpa sina anställda med personliga hälsoprogram i enlighet med hur deras anställda sover, äter, dricker och mår. Så i denna mening kommer data att samlas in på den framtida arbetsplatsen för att analysera hur de anställda mår och i samma mening kommer personliga hälsoplaner att vara en del av den framtida arbetsplatsen. Du kanske tänker på personliga matplaner, hälso- och mindfulnessprogram och personliga ergonomiska arbetsstationer.

Sammanfattningsvis

I den här bloggen har jag försökt se bortom att bara ange framtida idéer om att arbeta på distans, AI och att vara datadriven och gett en känsla av konsekvenserna som denna utveckling kan ha. Jag tror att den framtida arbetsplatsen kommer att styras av massintelligens, driven av data och fokuserad på hälsa, välbefinnande och prestationsoptimering för de anställda.

‍

Varumärke och kultur är två separata dimensioner som ofta drivs av separata team. Detta är problematiskt eftersom många företag inte inser att varumärke och kultur är en del av samma process. Så varför är varumärkesbyggande och kultur en del av samma process?

I de flesta organisationer drivs varumärkesbyggande av marknadsavdelningen medan kulturprojekt drivs av People (HR)-avdelningen. Ofta kommunicerar dessa två kontinuerliga projekt (och deltagare) lite eller inte alls med varandra, och det beror på att de uppfattas som separata projekt. Detta går emot vår vision om vad varumärke och kultur är och hur de kan förstärka varandra. Vi tror att ett varumärke bestäms av kultur och att korrekt visning av ett varumärke kommer att förstärka den interna kulturen. I den här bloggen kommer jag att bedöma de två ämnena och visa hur de flätas samman.

Branding

Varumärke är en integrerad del av marknadsföring. Varumärke är ett sätt att styra hur omvärlden uppfattar ditt företag och hur de interagerar med ditt företag. Varumärken kan vara väldigt personliga, väldigt stilrena, väldigt edgy, väldigt transformativa, you name it – och det finns där ute. Smakerna från olika märken är oändliga, vilket inte är förvånande eftersom varje företag försöker sticka ut från mängden genom att skapa sin egen unika identitet. Det är därför det inte är förvånande att marknadsavdelningar fokuserar på att skapa en egen "varumärkesidentitet" komplett med egna färger, värderingar, berättelser, slogans och andra komponenter för att skapa ett eget distinkt varumärke.

Även om det är viktigt att skapa ett distinkt varumärke är det nästan lika viktigt att kommunicera detta varumärke till omvärlden. Du kan ha en vacker varumärkesidentitet, men om ingen vet om det, då är det praktiskt taget värdelöst. Med andra ord måste du göra konsumenter/potentiella kunder medvetna om ditt varumärke. Denna del av marknadsföring kallas, inte överraskande, "varumärkeskännedom" som i princip fokuserar på alla olika kanaler genom vilka du försöker informera världen där ute om din varumärkesidentitet.

Som du kan föreställa dig är det enorma uppgifter, inte bara att definiera ett starkt varumärke som verkligen sticker ut och övertygar konsumenter/potentiella kunder, utan också för att sedan få ut ditt budskap. Det är upp till din marknadsavdelning att korrekt formulera och distribuera budskapet som ditt varumärke vill förmedla.

Kultur

Nu övergår vi till kulturen. I sin kärna är kultur kombinationen av alla individuella värderingar och beteenden hos människorna inom ditt företag. Detta påverkas delvis av dina organisatoriska värderingar, men också av individuella övertygelser. Kultur är därför inget som man helt kan kontrollera, man kan bara delvis styra den. Med varje ny person som går med i ditt team, eller varje person som lämnar ditt team, förändras din kultur delvis. Så i någon mening är kultur något du inte kan kontrollera. Däremot kan du stimulera vissa beteenden och demotivera andra. På så sätt kan du flytta kulturen i rätt riktning.

Din kultur avgör mycket på hur dina medarbetare kommunicerar och beter sig internt, men också hur de kommunicerar och beter sig mot omvärlden. Dels avgör därför din kultur hur omvärlden uppfattar ditt företag och ditt varumärke. Detta antyder hur kultur och varumärke är mycket sammanflätade.

Samma mynt

Så hur är kultur och varumärkesbyggande en del av samma process? Tja, helt enkelt är varumärkesbyggande en process som avgör hur du uppfattas i omvärlden och kulturen avgör hur dina anställda interagerar med omvärlden. I grund och botten är de därför båda en del av samma process: interaktioner med omvärlden.

En organisation är dess folk. Jag tror att varumärkesbyggande bör börja med att bedöma din interna kultur. Du måste först veta vad din interna kultur står för innan du kan skapa ett varumärke därefter. Varför? Enkelt: konsistens. Till exempel: du kan skapa en vacker varumärkesidentitet som talar om hur kundfokuserad din organisation är, men låt oss anta att dina anställda är snarare mer fokuserade på att skapa de bästa produkterna (produktfokuserade). Om din kund interagerar med dina representanter, som har en annan attityd än vad ditt varumärke annonserar, kan detta göra dem besvikna eller upprörda, eller ännu värre; det kommer att göra din varumärkesidentitet tvivelaktig, föga övertygande eller till och med otrolig.

Å andra sidan, att ha en varumärkesidentitet som inte överensstämmer med den interna kulturen orsakar också vissa problem. Du kommer snart att upptäcka att dina anställda inte tror mer på det budskap du förmedlar till dina kunder/klienter och att de blir missnöjda över att företaget verkar bli mer och mer ur kontakt med sina egna anställda och den interna kulturen . Detta kan leda till olycka, improduktivitet och till och med med människor som ringer sig sjuka eller slutligen lämnar företaget.

Så vad ska man göra?

1. Ta reda på vad din kultur är.

Som med alla kulturprojekt är det första steget att bedöma din nuvarande kultur nyckeln. Försök att använda medarbetarundersökningar för att ifrågasätta dina medarbetare vad de värdesätter i sitt arbete, hur de känner sig knutna till sina kollegor och vad som motiverar dem att komma till jobbet. Fråga dem hur de kommunicerar mot varandra, om de känner sig fria att säga ifrån under möten, om de värdesätter kreativitet, hur de upplever ledarskapet; och många andra frågor. Försök ta reda på hur de fungerar (tillsammans) och vad som motiverar dem att arbeta (tillsammans).

(valfritt) 2. Motivera önskade beteenden/demotivera oönskade beteenden

Om du märker att det finns många oönskade beteenden, bör du försöka motivera önskade beteenden och demotivera oönskade beteenden. Använd workshops, brainstormingsessioner och tidiga användare för att hjälpa människor att se hur individuellt och gruppbeteende påverkar varumärket på ett positivt (eller negativt) sätt. Ta fram deras önskan att bygga en stark unik kultur och varumärke. Under dessa sessioner bör du få en bättre enhetlig bild av vilka beteenden alla vill motivera. Detta är också tillfället att ta den ledande rollen och föra människor i rätt riktning för att börja anta önskat beteende.

Från dessa sessioner ska du också kunna förverkliga organisatoriska värderingar. Att arbeta nerifrån och upp: individuella beteenden kan generaliseras i ett par delade attityder, som i sin tur kan generaliseras och lyftas fram i organisatoriska värderingar.

Glöm inte att organisatoriska värderingar föreskriver beteenden. Det här är saker du gör. Därför bör dina organisatoriska värderingar vara genomförbara.

3. Skapa en varumärkesidentitet som är i linje med din kultur och främja den.

Nu när du har tagit reda på vad din interna kultur står för är det dags att skapa en varumärkesidentitet kring den. Det här är din marknadsavdelnings uppgift, men de måste fortsätta koppla sina meddelanden till den interna kulturen. Om det inte stämmer överens, då säger du en sak medan du gör en annan. När din varumärkesidentitet är etablerad och anpassad till din interna kultur, känn dig fri att marknadsföra den på vilket sätt du tycker är lämpligt.

4. Fira, fira, fira!

Jag förstår inte varför företag fortsätter att glömma detta steg. När du har skapat rätt kultur, rätt varumärkesidentitet och du har börjat marknadsföra den, fira detta med alla inblandade! Presentera resultaten, visa det nya polerade varumärket och hur du marknadsför det mot omvärlden. Medan du presenterar detta för dina anställda, påminn dem om hur viktigt deras bidrag var i den kulturella bedömningen och hur de också har skapat sitt varumärke. Det är lika mycket deras prestation som det är din marknadsavdelnings prestation. När allt kommer omkring är ditt varumärke ditt företag och ditt företag är ditt varumärke. Alla bidrar till det, så varje individ är nyckeln. Få dina medarbetare att känna sig delaktiga i denna resa och få dem att känna att de har bidragit till denna process. Detta kommer att förbättra din övergripande kultur, interna atmosfär och anslutning mellan dina anställda.

Sammanfattningsvis

Varumärke och kultur är en del av samma process. Kultur är en integrerad del av varumärkesbyggande, och du kan inte skapa ett solidt varumärke utan att först förstå din kultur. Därför skulle jag hävda att varje varumärkesprojekt bör anpassa sig till den interna kulturen. Om ditt varumärke inte stämmer överens med din kultur blir det föga övertygande och otrovärdigt i längden. Vill du byta varumärke? Eller vill du finjustera din varumärkesidentitet? Börja titta mot din interna kultur och du kommer att hitta din vägledning för hur du kan förändra ditt varumärke och den övergripande uppfattningen av ditt företag till det bättre.